认知与分析分享 http://blog.sciencenet.cn/u/AlecXu 为创造价值而奋斗

博文

成年人学习语言的优势——个人经验及科学证据

已有 12363 次阅读 2013-4-28 19:58 |个人分类:社会科学|系统分类:观点评述| 语言学习

     在现代社会当中,不论中外,人们都普遍认为小孩学习语言的能力是成年人不具备的,成年人学习新的语言完全处于劣势。我个人学习外语的经验却恰恰指向完全相反的结论,使得我不得不开始质疑这个普遍被世界绝大多数人接受的认识。令我高兴的是,有专门研究于语言学习的学者也注意到一些现象,并展开了系统性的研究证实成年人和儿童在语言学习上各有优势,采取正确的学习方法,成年人在语言学习上甚至可以做到更好,与我的个人经验完全吻合。

     先说说我个人学习外语的经历吧。

     我像许多同龄人一样(84年生人)初中一年级开始学习英语,虽然我的英语成绩一直不错,而长我近三岁的姐姐在中学时代又是英语课代表,大学时候更是英语专业的学生(她的二外是法语),我的英语开始摆脱哑巴英语并逐渐流利到沟通无障碍是从大二下学期开始到大四完成的,已经是不折不扣的成年人。我在大四的时候,参加英语角的新人有误以为我是英语专业的学生,甚至有人怀疑我是外国人(那时候皮肤比较黑,被人猜是不是马来西亚人)。我的专业英语的沟通能力(从可以使用英语讨论专业的水平到讨论专业无障碍)则是从大四到硕士一年级间完成的。

     两年半前我从零开始学习瑞典语(虽然在瑞典生活已经有些年头,但只会说谢谢和你好),坦白说读博士并没有太多的业余时间。我的瑞典语启蒙教育是每周六一次课,有的时候因为要在实验室加班,也不能都去。因为零基础,不像在瑞典已经参加工作并日常使用瑞典交流的人,但无奈还是分到一个班里(对于受教育程度高的人按规定可以从规格高一些的班起步),上课老师也极少使用英语做解释,可以说是全瑞典语教学,在刚开始的时候我完全听不懂,看到同学有已经能日常对话相对流利的沟通,这对个人自信的打击是不言自明的。头一年几乎算是混的,从实验室下班回家既不听,也不读瑞典语,但是差不多一周一次课地坚持下来,进步还是有的,也顺利通过瑞典语升学考试(听说读写全都要考)。

      第二年依然是一周一次课,但是我开始认真一些,有意识地有点时间就利用起来听听瑞典针对有语言学习障碍的人的广播,和阅读使用常用瑞典词汇和相对简单的句式写的新闻。这样的训练显然是有帮助的,瑞典语国家考试上,我听力拿到满分,阅读只错了一个,作文因为写不熟悉的题材发挥不如课堂练习时的表现,但也算不错,而口语考试更是拿到中国人相对弱项的口语的最高等级。通过这个瑞典语国家考试,从语言的角度在瑞典就算是属于非文盲了。我需要说明我的进步速度算不得令人惊讶的,我听说中国人有在一年以内可以从零学到通过这个考试的程度的。不过从另外一个角度上来说,周末的课普遍被认为节奏较慢,而且在这段期间我还没有足够的自信在实验室里使用瑞典语,做到这样的成绩我个人是很满意的。

      在这之后,我继续保持在学习的习惯,同时新的课程改成是每周两次,都在下班以后的晚上。现在的课堂内容,读报纸上的评论文章比较多,有的时候是看瑞典教育电视台的视频,讨论的话题包括政治问题到社会生活,家庭作业覆盖范围也同样广,从给阅读的小说写书评并做口头报告,对参观的博物馆艺术品写评论分析,到参照小说的格式写不同类型的短篇......这样的训练,让学习瑞典语仅两年多的我,就达到了我自认为学习英语8-10年的水平——我已经差不多可以用瑞典语讨论专业(还差一点火候,但是相信几个月以后就可以做到),阅读瑞典语写给成年人看的各类书籍已经没什么障碍了(最近刚读完了一本瑞典经济学史)。我很难想象一个小学三年级的中国学生的汉语,或者瑞典三年级学生的瑞典语可以达到这样的水平,我相信多数人到了中学阶段才有希望做到这些。而这也并不是个案,我的女友也同样做到这一切(我们一直是瑞典语班的同班同学)。这些经验,可以说明只要学习得法,成年人学习新的语言超过儿童不是难事,因为我并不认为我有何种学习语言的天赋。

      由此,我认定了传统观念上普遍认同的儿童更适合学习外语的结论必然是错误的。很高兴的是,这个认识也得到了这个领域的研究人员的肯定。成年人在认知,规律总结和分析的能力,完全能够弥补在记忆力,下意识学习的能力上的不足[1][2]


No Childhood Advantage in the Acquisition of Skill in Using an Artificial Language Rule 论文摘要

A leading notion is that language skill acquisition declines between childhood and adulthood. While several lines of evidence indicate that declarative (“what”, explicit) memory undergoes maturation, it is commonly assumed that procedural (“how-to”, implicit) memory, in children, is well established. The language superiority of children has been ascribed to the childhood reliance on implicit learning. Here we show that when 8-year-olds, 12-year-olds and young adults were provided with an equivalent multi-session training experience in producing and judging an artificial morphological rule (AMR), adults were superior to children of both age groups and the 8-year-olds were the poorest learners in all task parameters including in those that were clearly implicit. The AMR consisted of phonological transformations of verbs expressing a semantic distinction: whether the preceding noun was animate or inanimate. No explicit instruction of the AMR was provided. The 8-year-olds, unlike most adults and 12-year-olds, failed to explicitly uncover the semantic aspect of the AMR and subsequently to generalize it accurately to novel items. However, all participants learned to apply the AMR to repeated items and to generalize its phonological patterns to novel items, attaining accurate and fluent production, and exhibiting key characteristics of procedural memory. Nevertheless, adults showed a clear advantage in learning implicit task aspects, and in their long-term retention. Thus, our findings support the notion of age-dependent maturation in the establishment of declarative but also of procedural memory in a complex language task. In line with recent reports of no childhood advantage in non-linguistic skill learning, we propose that under some learning conditions adults can effectively express their language skill acquisition potential. Altogether, the maturational effects in the acquisition of an implicit AMR do not support a simple notion of a language skill learning advantage in children.

[1] Catherine de Lange, Age no excuse for failing to learn a new language, NewScientist, issue 2822. http://www.newscientist.com/article/mg21128224.000-age-no-excuse-for-failing-to-learn-a-new-language.html

[2] Sara Ferman, and Avi Karni, No Childhood Advantage in the Acquisition of Skill in Using an Artificial Language

Rule, PLoS One. 2010; 5(10): e13648. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2965096/

-----------------

附一个参观完斯德哥尔摩历史博物观后的瑞典语作业(题材和内容自选,字数一页以内)

我写的是维京时代的女巫

Völva på vikingatiden


Lei Xu


På mitt besök av historiska museet som ligger i Karlaplan, upptäckte jag ett särskilt yrke av kvinnor under vikingatiden som jag inte kände till förut: stavbärerska eller völva. Völva är spåkvinna som är specialiserad i att förutsäga vad skulle hända och anses att vara kunnig i trolldom på vikingatiden där mytologi och fornreligion än kristendomen härskade. Många gravar i norden visar att völvor brukade begravas med några föremål som inkluderade völvestav, smycke, skinnpåsar och ibland djur också till exempel hästar, vilket innebär att völvor hade makt och hög status i samhället.


En fråga som man tänker om omedelbart är varför först var de kvinnor? Betyder det att kvinnor hade hög ställning? Spelade sexualitet några roll på dåtiden? Faktiskt i arkeologi är det generellt accepterad att sejd som användes av völvor förknippas till sex [1]. En intressant observation är att det fanns bolmört i en kvinnograv i Danmark. Denna växt ger inte bara hallucinatoriska effekter utan också en stark känsla av sexuell upphetsning. Men det är oklart hur sex var delaktigt i processen, trots att fruktbarhet betraktas viktig i forntiden av alla kulturer. En annan drog som användes av völvor är cannabis, i synnerhet cannabisfrö. Användning av droger kan förklara varför völvor lyckades övertyga människor om deras krafter och fick makt i manlig dominerande världen. Det är känt ätt det förekom en strikt könsfördelning av arbetsuppgifter på vikingatiden så att kvinnor var ansvarig för hushållstjänst bland annat mat och djurens skötsel [2], och det blir en sannolik förklaring till kvinnors specialiserad kunskaper om växter, inkl cannabis och bolmört.


[1] Dick Harrison & Kristina Svensson, Vikingaliv, Natur och Kultur, 2007.

[2] Länsstyrelsen i Stockholms län, Kvinnorum – historia från vikingatid till nutid, 2. uppl., 2011.




https://blog.sciencenet.cn/blog-3503-684899.html

上一篇:关于我
下一篇:在中国,学者保持独立思想之困难——以李银河批张艺谋评论为例
收藏 IP: 213.103.216.*| 热度|

3 徐大彬 丛远新 李宇斌

该博文允许注册用户评论 请点击登录 评论 (16 个评论)

数据加载中...
扫一扫,分享此博文

Archiver|手机版|科学网 ( 京ICP备07017567号-12 )

GMT+8, 2024-5-24 00:16

Powered by ScienceNet.cn

Copyright © 2007- 中国科学报社

返回顶部